Igår kom Sofie ut till Kvarnbo för att hälsa på och se min nya förmåga, Camaro. Numera går han under smeknamnet "Calle", det tyckte minsann Sofie passade honom alldeles utmärkt. I ridskolans ridhus skulle hårdjobbet börja för både mig och Calle. Det bästa med Sofie är att hon alltid tycks kunna läsa hästar, trots att det inte är hon som sitter på så vet hon exakt vad som ska göras för att få hästen att göra sitt bästa. Det är en ovärderlig tränaregenskap och jag har TUR som har lyckan att få rida för Sofie.
Träningen började med att Calle skulle komma ihop sig mer och att jag skulle jobba aktivt med hans yttersida. När det kommer till den lilla gula hästen så är han som en korsning mellan Pandora och Liebe. Han är väldigt lat och det krävs mycket ben för att få honom att arbeta aktivt (Pandora), samtidigt som han gärna slår ifrån och gör allt han kan för att komma undan det arbete som är jobbigt (Liebe). Med andra ord fick jag arbeta väldigt mycket på min position och på att hela tiden rida aktivt.
Vi började i trav på en stor volt där vi fick jobba med utåtställning i hopp om att få tag på yttersidan. Några steg åt sidan och sedan framåt igen för att behålla energin och arbetsglädjen. Ju mer jag fick tag på yttersidan desto mjukare blev Calle och snart hade jag en rund och trevlig häst runt volten. Vi fick även jobba med förflyttningar över diagonalen för att få Calle att hamna mer på yttertygeln.
När vi jobbat med detta i båda varven så var det dags för galopparbetet, jag fick vara noga med att trycka på mer och verkligen få luft i galoppen. Calle blir gärna väldigt markfast och har lätt för att fastna i "gräddfilen" där det går i hans eget tempo, Så för mig var det viktigt att hela tiden peppa honom framåt. Det är oerhört viktigt att få fram en bra galopp, speciellt om vi tänkt börja med hoppning så småningom, då behövs en ordentlig galopp för att komma bra på hinder.
Efter galopparbetet saktade jag av till trav och helt plötsligt fick jag mer resultat än vad jag förväntat mig på ett pass. Calle hade riktigt bra drag i bakbenen och längde ordentligt på frambenen, helt otroligt vilket snygg och fräsch trav han visade upp! Sofie vart så häpen att hon var tvungen att filma - förhoppningsvis ska jag kunna lägga upp filmen snart.
Jag var jättenöjd efter passet, det kändes som att jag verkligen red och inte bara åkte runt på Calles vilkor. Nu ska vi fortsätta jobba med dem övningarna vi fick under träningspasset och förhoppningsvis kommer Calle bli starkare så att han orkar mer och det går att ställa mer krav. Sofie gav oss verkligen ett riktigt bra pass, och en nyckel till framtiden!
För 16 år sedan började ett för mig evigt intresse. På en smutsgul skimmel i ett ridhus som saknade isolering och den här vintereftermiddagen var svinkallt. Jag minns hur jag trots kylan utanför kokade av värme och jag minns hur jag varv på varv ihärdigt kämpade med att få ponnyn att börja galoppera. Så kom det, på en millisekund, en explosion av galoppsprång. För varje språng visste jag att jag aldrig skulle vilja sluta med hästar. Total lycka kan vara att galoppera en hel långsida på en smutsgul ponny en iskall vintereftermiddag. Den här bloggen började som ett projekt för att inspirera och motivera unga ryttare och ryttarinnor, men har kommit att bli så mycket mer. Den har blivit viktig och en del av något så mycket större än vad jag någonsin hade kunnat trott när den väl startade. Tidigare låg denna blogg på en annan portal, men har nu flyttat till blogg.se i syfte att växa och bli större. Välkommen hit, välkommen till Ryttarinnan!