Dag 12 - Min favoritgren
Kategori: 30 dagar
Jag tror inte att det har undkommit någon, min favoritgren är såklart hoppning. För några år sedan trodde jag aldrig att jag skulle börja gilla hoppning igen efter att jag ridit en ganska klurig ponny på ridskolan. Jag red en bana för en av ridskolans instruktörer, hade god bjudning mot ett ganska så ordentligt hinder och två sekunder innan avstampet tvärnitar min ponny. Jag flyger ganska så ordentligt rätt in i hindret, bommar flyger över mig och det svartnar för ögonen. Det känns som om det tar timmar innan jag kommer på fötter igen. Efter det tyckte jag det var obehagligt att hoppa och jag hade svårt att förlita mig på att dem hästar jag red kunde fixa att hoppa dem hinder jag bad om.
Även under min tid som elev på en gymnasieskola med hästinriktning fick jag mig en ordentlig flygtur. Jag red en av dem lite yngre hästarna och hade inte blivit informerad om att den hästen jag under passet red, hade börjat få känningar i ryggen som var allt annat än positiva. Efter en tvåkombination smärtar det antagligen till i min häst, den börjar boka och bralla nått förfärligt och skjutsar iväg mig rätt upp i taket. Jag var nästan säker på att jag brutit både en och flera ben, men även den här gången klarade jag mig undan.
Det var först när jag fick min egen häst som jag vågade släppa mina hjärnspöken. Hon var relativt grön och testade alla knep hon kunde komma på för att ge mig en ordentlig avsittning. Med hjälp av min fantastiska instruktör Karin kom vi tillrätta med problemen. Jag fick lära mig att sitta i en drivande position, att korrigera innan, att vara snabb i reflexerna och att verkligen ge mig fan på att ta mig över. För varje pass vågade jag mer och mer, för varje tillfälle blev jag mer självsäker och tuff.
Idag har jag inga som helst problem med att hoppa, jag älskar adrenalinet och kicken av att hoppa en hel bana. Jag tillåter att jag kommer fel ibland och vågar fortfarande rida på, jag litar på att jag och den häst jag rider fixar det. Jag har dessutom tillgång till riktigt bra hjälp under passen vilket ger mig ytterligare utrymme för att reflektera och fundera på hur jag som ryttare kan inverka på min häst och få ut mer ridning av ett pass.
Den första ponnyn som skickade av Ryttarinnan ordentligt.
