ryttarinnas.blogg.se

Jag är en ryttare av ordning, jag ser till att alltid ha kontroll över min häst och arbetar oavsett typ av pass med vardagslydnad. Sådant som att hästen ska så stilla när jag sitter upp, att den ska lyssna på förhållande hjälper när jag ber om det och inte fem minuter senare, och att den ska lita på mig och tro på oss oavsett vilken situation som uppstår.

För att få bra respons på det jag väljer att kalla vardagslydnad, så måste jag också kunna erbjuda någonting. Det blir ganska så tjatigt om allt bara ska handla om ordning och reda, det blir ganska tråkigt om man aldrig får ”släppa loss”. Jag måste erbjuda möjlighet till bus och lite skoj för att kunna få tillbaka koncentration och fokus.

Igår red jag och Lollo ut på rakbanan, det skulle trimmas lite lätt och då är rakbanan det bästa alternativet, det finns oerhörda förutsättningar för konditionsträning där! Eftersom att Loove vaccinerades dagen innan så var det inte tänkt som något ansträngande fyspass, vi skulle med andra ord bara jogga.

Liebe var pigg, hon verkligen älskar rakbanan och den här kvällen var dem flesta ponnyer från ridskolan ute på denna dryga 500 meter långa sandsträcka. Istället för att börja med att korrigera och rätta till henne när hon gick fram som en tickande bomb så längde jag tyglarna och lät henne springa på. Så länge hon höll sig till trav fick hon sträcka ut så mycket hon ville. Handen lät jag vara stilla, sitsen blev viktigare och jag korrigerade tempot genom att räta upp mig ordentligt när jag ville att hon skulle sakta ned. Efter tre sträckor med detta erbjudande fick jag direkt respons.

Sista längan när Loove fick en välförtjänt avskrittning av Sofie fortsatte jag trava ytterligare en sträcka där jag plockade upp henne lite mer och utan att behöva plocka upp henne särskilt mycket hade jag snart den traven jag strävat efter, bra takt och inget alls i händerna, hon bar sig själv!

Så till alla ryttare som säger sig ha ”problem” med era hästar, rid ett pass där ni lägger fokus på att låta hästen välja tempo (ni kan givetvis fortfarande korrigera tempot, det behöver inte handla om sken) och där ni inte diskuterar så mycket. Låt hästen busa och ha kul, för att sedan begära koncentration. Det är ett koncept som är svårt att misslyckas med!

Även Lollo har skrivit ett inlägg på sin blogg om detta, det inlägget hittar ni här:

http://soderberglollo.blogg.se/2012/august/intervall-traning.html