Jag och Sofie tog en sväng på Chic och Liebe idag. Vi skrittade runt lite på måfå på grusvägen bakom stallet och så fortsatte vi längre än vi brukar. Snart red vi längs traktorspår och igenväxt mark och så fortsatte vi ut på en av grusvägarna.
Förhoppningsvis är det helt okej att rida där och då kan vi ju fortsätta med det, alltid kul att ha lite fler vägar att välja på än samma gamla vanliga! Någon dag ska jag fråga tjejerna i stallet om någon av dem har lust att visa lite ridvägar, jag vill ha fler!
För 16 år sedan började ett för mig evigt intresse. På en smutsgul skimmel i ett ridhus som saknade isolering och den här vintereftermiddagen var svinkallt. Jag minns hur jag trots kylan utanför kokade av värme och jag minns hur jag varv på varv ihärdigt kämpade med att få ponnyn att börja galoppera. Så kom det, på en millisekund, en explosion av galoppsprång. För varje språng visste jag att jag aldrig skulle vilja sluta med hästar. Total lycka kan vara att galoppera en hel långsida på en smutsgul ponny en iskall vintereftermiddag. Den här bloggen började som ett projekt för att inspirera och motivera unga ryttare och ryttarinnor, men har kommit att bli så mycket mer. Den har blivit viktig och en del av något så mycket större än vad jag någonsin hade kunnat trott när den väl startade. Tidigare låg denna blogg på en annan portal, men har nu flyttat till blogg.se i syfte att växa och bli större. Välkommen hit, välkommen till Ryttarinnan!